Syftet med studien var dels att undersöka vad som motiverar elever med svenska och bosniska som förstaspråk att välja tyska som språkval i grundskolan, dels att ta reda på om dessa elever har olika lätt att lära sig grundläggande strukturer i tysk grammatik beroende på deras språkbakgrund. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts med både kvalitativa och kvantitativa metoder, närmare bestämt intervjuer, enkäter och två test. Urvalet av elever byggde på enkäter. I studien ingick 12 elever, 8 med bosniska som förstaspråk och 4 med svenska som förstaspråk. Eleverna delades in i tre olika grupper om fyra elever: en grupp med svenska elever, en grupp med bosniska elever som valt att inte delta i modersmålsundervisning samt en grupp med bosniska elever som deltar i modersmålsundervisning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka som får representera de tyskspråkiga ländernas befolkning i några läromedel i tyska. Undersökningen fokuserar på hur aspekterna etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning skildras i läroböckerna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning, främst rörande läromedelsanalys, med inriktning på de valda aspekterna. Med hjälp av textanalys har jag undersökt fyra olika läroböcker i tyska för grundskolan. Sammanfattningsvis förekommer få skildringar av personer med annan etnisk tillhörighet än tysk i de granskade läroböckerna, ingen med annan sexuell läggning än heterosexuell, endast en funktionshindrad och religion förekommer mycket sparsamt.

Detta arbete är en undersökning om tyskans popularitet bland elever i grundskolan och vad som behöver göras för att tyskan ska bli ett eftertraktat språk att lära sig. Jag har valt att göra en kvalitativ enkätundersökning med fyrtiotre elever som läser tyska och spanska och följt upp detta med intervjuer av en elev och en lärare. Min slutsats är att det är samhällets fel att elever har en negativ uppfattning om tyskan och att det är skolan som bör ta sitt ansvar och få dessa elever att förstå hur viktigt det är att kunna fler språk än engelska. En annan aspekt är att eleverna behöver lära sig tyska på ett annat sätt än förr i tiden då grammatiska termer var viktiga för att behärska språkets elementära grunder..

Den här uppsatsen handlar om hur inrikespolitiken i Tyskland påverkar det tyska utrikespolitiska handlandet. Den tar sin utgångspunkt i det tyska beslutet att inte delta i insatsen i Libyen och att lägga ned den tyska rösten i Förenta Nationernas (FN) säkerhetsråd..

Syftet med detta arbete är att visa hur tilltalet gestaltas i vardera tre läroböcker för gymnasieskolans nybörjartyska, tyska 1, och fortsättningstyska från grundskolan, tyska 3. Tilltalet i tyska summeras i orden Sie, som på svenska betyder ni, och du som i överensstämmelse med svenskan heter du. För att ta reda på hur tilltalet framställs beräknas dels andelen Sie- respektive du-dialoger, dels andelen tilltalsord i undersökta dialoger, en kvantitativ undersökning. Dessutom undersöks i varje lärobok hur olika åldersgrupper finns representerade i konversationer. Arbetet studerar även kvalitativa data.

Föreliggande arbete utreder genom enkätundersökningar, utförda på en grundskola och på en gymnasieskola, elevers attityder till sin tyskundervisning. Centrala frågor är: vilka faktorer styrs elever av när de gör sitt språkval; hur ser elever på sin tyskundervisning; vilka mål har elever när de lär sig tyska; varför slutar elever studera tyska efter grundskolan? Av enkätsvaren framgår att elever har en generellt positiv inställning när de väljer att läsa tyska men att valet av språk i stor utsträckning styrs av tillfälligheter; att de tröttnar alltmer på sin tyskundervisning under studietidens gång; att de lägger störst vikt vid att lära sig muntliga färdigheter samt efterfrågar en variationsrik undervisning; att de avbryter sina språkstudier när studiebördan blir för stor. Mina slutsatser är att elever inför sitt språkval måste upplysas om vad det innebär att läsa ett specifikt språk samt om vad som förväntas av dem under studierna; att samarbetet ämneslärare emellan måste intensifieras, framförallt på gymnasieskolan; att trots de moderna språkens uppvärdering i den framtida gymnasieskolan tyskan kommer att vara utsatt för hård konkurrens av andra språk. Därför måste det tyska språket göras mer attraktivt i elevernas ögon..

Kultur är ett komplext begrepp och i kursplanen för moderna språk för grundskolan preciseras inte vad som menas med kultur eller vilken eller vad för slags kultur det är som undervisningen ska förmedla. Den kulturbild som ges i läromedlen blir därför viktig. I denna uppsats undersöks vilken kulturbild som ges i tre läromedel i tyska för grundskolans år 9 och på vilket sätt kulturbilden skiljer sig åt mellan läromedlen samt hur denna kulturbild förhåller sig till kursplanerna. Med utgångspunkt i olika kulturbegrepp och kursplaner har språkdidaktikern Ulrika Tornberg formulerat tre kulturperspektiv: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap. Utifrån de här kulturperspektiven tar jag fram en analysmodell för kategorisering av läromedlens texter och en för kategorisering av övningsuppgifter. Resultaten av kategoriseringarna presenteras i tabellform jämte omfattade kommentarer och exemplifieringar. Undersökningen visar att det föreligger stora skillnader mellan läromedlen, särskilt vad gäller texternas tematiska innehåll.

Detta examensarbete är en undersökning av metoder som lärare i tyska pågymnasieskolan använder för att intressera och motivera sina elever. Eftersom intressetför tyska som språk och ämne är betydligt mindre än till andra främmande språk, harjag undersökt lärarnas sätt att utöva ett positivt inflytande på elever som kan hjälpa tillatt förhindra elever från att avsluta sina studier i tyska. I min undersökning har jaganvänt en kvalitativ metod, d.v.s. intervju av fyra tyskalärare på gymnasieskolan.Resultatet visade att de mest effektiva och motivationsskapande metoderna ärverklighetsanknutna och elevaktiverande och att variation i undervisningen är enavgörande faktor som hjälper lärare i tyska att skapa ett positivt inlärningsklimat iklassrummet.

Denna undersökning analyserar Vorfeld och fundament i tyska marknadsföringstexter i översättningar av dem till svenska, för att ta reda på hur dessa skiljer sig mellan språken. Slutsatsen av undersökningen är att tyskan och svenskan i normala fall placerar subjekt eller adverbial i initial position. Andra satsdelar innebär oftast betoning..

Denna studie behandlar hur den tyska nationella kulturen påverkar organisationskulturen i tyska dotterbolag med verksamhet i Sverige. Antropologen Geert Hofstedes studie om kulturdimensioner samt forskning inom samma område har legat till grunden för teoridelen. Den existerande forskningen har kompletterats med en fallstudie på fyra tyska dotterbolag i Sverige, där fyra intervjupersoner har bidragit med sin erfarenhet. Den insamlade datan har analyserats för att se hur nationell kultur påverkar organisationskultur. Datan har sedan analyserats utifrån tidigare forskning gjord på samma område.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete är att undersöka vilka faktorer som påverkar elever i årskurs sex väljer modernt språk i allmänhet och i synnerhet vad eleverna har för inställning till det tyska språket. Då tyskans popularitet minskat kraftigt de senaste åren samtidigt som tyskkunskaper är eftertraktade på arbetsmarknaden är det intressant att undersöka vad detta beror på utifrån mina frågeställningar. Som grund till undersökningen ligger en enkätundersökning där 78 elever i årskurs sex som nyligen utfört språkval deltog. Eleverna fick svara på frågor om hur valet gick till, om beslutet togs själv eller i samråd med någon och om deras möjlighet att pröva å de olika språken påverkat valet. Därefter fick eleverna svara på frågor om faktorer som inverkade på valet utifrån aspekterna som framkommit som viktiga i tidigare forskning.

Bakgrund: Sjuksköterskor som vårdar svårt sjuka döende patienter konfronteras dagligen av sorg, frustration och svårvärderade symtom, där även etiska och kulturella aspekter ingår. I en allt mer personcentrerad och mångkulturell vårdmiljö ökar förväntningar och krav på sjuksköterskans yrkeskunskap.Syfte: Syftet med studien är att belysa etiopiska sjuksköterskors erfarenheter av patienters uttryck för skuld och skam i palliativ hemsjukvård i Addis Ababa, Etiopien, samt illustrera efterföljande omvårdnadshandlingar.Metod: Studien baseras på sjuksköterskors erfarenheter. Fokusgruppsdata insamlades under våren 2013, i Addis Ababa i Etiopien. Ljudinspelad data transkriberades och analyserades med stöd av kvalitativ systematisk textkondensering. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter visar att skuld- och skamkänslor i samband med obotlig sjukdom hör nära samman med tidigare livshandlingar. Skuld-och skamkänslor kunde enligt sjuksköterskorna vara såväl kulturellt som individuellt betingat.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråkSSA133Ht 2011Handledare: Julia Prentice.

Studien fokuserar på elevers val av tyska på gymnasiet, deras tillgångar och investeringar samt attityder till Tyskland och det tyska språket. Utgångspunkt för studien är Bourdieus utbildningssociologi. Som grund till studien ligger en enkätundersökning där sammanlagt 132 elever från sex gymnasieskolor i Västerås deltog. Resultatet visar att det främst handlar om elever, vars föräldrar har en hög utbildningsnivå och social klasstillhörighet. Det finns även en myckenhet av ärvt språkkapital i hemmet, vilket blir tydligt genom att det förutom de stora europeiska språken även talas 30 olika språk i denna grupp, antingen av eleverna själva eller minst en av föräldrarna.

I detta arbete undersöks det ideologiska meningserbjudandet inom temat samhällsekonomi i samhällskunskapsböcker för gymnasieskolan. Syftet är att ta reda på om det finns en ideologireproduktion i läromedel och i så fall vilka ideologier som företräds, samt att jämföra dessa perspektiv i en internationell kontext mellan tyska och svenska läroböcker. Undersökningen sker genom ideologianalys och en kvalitativ textanalys genomförs med hjälp av idealtypskonstruktioner av de tre klassiska ideologierna konservatism, liberalism och socialism. Resultatet visar att läroböckerna innehåller ideologifragment där de liberala och socialistiska perspektiven dominerar. Det finns fler likheter än olikheter mellan de tyska och svenska läroböckerna, men de svenska läroböckerna har en något mer socialistisk ideologireproduktion och de tyska en mer liberal.